25 maj: Öststatsbesök

Åter en dag med måttlig nordostan. Vi åkte ner till märkningen med förhoppningen om motsvarande siffror som igår, men tji fick vi! Igår anföll tättingarna från väster, idag kom dom österifrån. Bland de drygt 70 fåglar vi fångade (71 nymärkningar) fanns en litauiskmärkt lövsångare (första kontrollen därifrån?). En liten pulshöjare! Tillsammans med en ung blåhake gav dom indikationer på att dagens fåglar faktiskt kom från öster...
En värre pulshöjare blev det när Per Gustafsson (Karlstad) ringer från Digrans (från vår trädgård!!!) och säger att det är en mycket trolig örnvråk på väg mot oss tillsammans med två glador. Vi glor och glor och glor mot Digrans, men det vi hittar är tre glador som senare gör en vacker sväng nere över märkområdet. Per kom ner till oss och visade bilder på fågeln, och tyvärr såg det bra ut.... Återstår att se vad höga allsmäktiga i RK har att säga. Men detta bekräftar faktum - Digrans är en fantastisk fågellokal som slår såväl Segerstad som Lilla Hamre.

Igår jobbade TLI hårt med att märka kajungarna i trädgården, idag var det dags för våra tre starholkar och 4 + 5 + 6 pulli märktes. TLI klättrade, BOG klämde ringarna. Fågelungar brukar vara vackra och söta, men det känns svårt att säga det om dessa halvnakna och illaluktande ungar. Nåja, dom växer så småningom upp till glänsande stolta starar, budbärare om hopp och framtidstro (= vår och sommar), så vi får väl ha överseende med odören vid märkningen.

Dagens mest anmärkningsvärda sak var väl de till antalet enorma folkskaror som bitvis omringade oss och i värsta fall strök bland näten med eller utan kameror och i bästa fall bjöd på delikata (fortfarande ugnsvarma!) ostfrallor från Folkeryds. Tack Karin!

Förstärkning anländer till kvällen, BGJ kommer efter att ha levererat hustrun till färjan i Visby. Imorgon fortsätter Nynäshamnsgänget sitt intåg med ytterligare två representanter. Vi fick även indiaktioner på att vinden äntligen skall kantra mot sydväst, så vi ser fran enot en drös med prutgäss imorgon (och ett antal spännande fåglar i nät och en styltlöpare på retur från Öland, säger TLI)...

vid datorn BOG

24 maj: Ölänningarnas återkomst

Dagen började i nordostans tecken. Något hade den lagt sig under natten, men det drog på kulet från nordost. Aningen pessimistiska drar PSG och BOG upp näten och samtalar om dagens förhoppningar. "Blir det trettio i näten så är det bra" var kontentan. Väl tillbaka i huset möts vi av färdig frukost. Tommy (TLI) hade anlänt efter en natt bland ugglor och knarrar. Efter fil, kaffe och sista valnötsbrödet ger vi oss av mot dagens fångst. Första nätrundan gav hopp, sen brast det nånstans och lövsångarna vällde in. Alla anlände från väster/sydväst, vilket innebar att alla som gick till Rivet möttes av total tomhet. Sammanlagt blev det 195 fåglar som fick en glänsande ring runt vänster ben, varav 148 lövsångare. Bland det mest intressanta i näten var två främmand kontroller, en svartvit flugsnappare (vänstermärkt, CG51278) och en härmsångare (högermärkt, CC65768), en hybridsnapparhane (halsband x svartvit) och en gamnal hanne rosenfink.
I f'ält var det mest noterbara en förbipasserande gulhämplinghona som hade vett nog att sätta sig en kvart i äppelträdet bredvid märkarboden, en ljus fas kustlabb som drog förbi mot norr och en rödglada som seglade förbi klippan. I övrigt fanns det inte mycket tid för skådning.
Fint besök hade vi också under dagen. Såväl länsstyrelsen (Stellan) som RC (Lars D.) besökte oss, förutom sedvanliga skådare (Per Gustafsson med tjej från Värmland, några norrbottningar och stockholmare) och en del turister.
Efter avklarad märkning och fagel2-inmatning seglade PSG hemåt, trött men nöjd. Tillvaron i Sundre tär på fysiken, men fyller själen med ro och glädje. TLI satsade hårt på nätfångst i trädgården, men ögonen blev mindre och mindre och fångsten likaså. Endast en nymärkning, som BOG fixade, och två kontroller (bl.a. en lövsångare märkt i trädgården 2006 och kontrollerad en gång 2007) kunde noteras, förutom en massa skräp som följde med vinden och fann en naturlig hamn i våra fina nät.
Kvällen avslutades med att Linnea fick sin önskan uppfylld - vi åt köttfärssås och spagetti. Sist, men inte minst tog BOG en kvällspromenad för att lyssna efter den totala avsaknaden av knarrar och gräshoppor. Hur det gick får ni väl besked om imorgon.

vid datorn, BOG

Den stora drabbningen

Fyllda med stridsvilja och stor tillförsikt vaknade Sundregruppens styrkor till dagens stora drabbning som hade ett vildvuxet lag på Östergarnsholm i den andra ringhörnan. Racet började dock klockan 18 igår och skulle hålla på ett dygn, så vi hade några kvällsobsar i bagaget (nattskärra, morkulla och vattenrall). Sundregänget (Bimbi och Per) hade dock även ett jobb att utföra, ringmärkningen, men det var inget som inverkade menligt på moral eller resultat skulle det visa sig! Känslan av en fin sträcknatt, måttlig bris och klart, ingav förhoppning om bra siffror i fångst men det kom på skam med jämnt 50 ex ringmärkta. I topp ligger lövsångaren med 28 ex och bland övriga ”roligare” arter i nät kan nämnas blåhake, törnskata och rosenfink. Men det var obsarna i fält som fastnade bäst i minnet. Bimbi gick ut hårt och hittade en inflygande/rastande 2K vitnäbbad islom, men sen var det torka av roligare arter i märkområdet. Vi fortsatte dock friskt i trädgården vid Digrans med en flöjtande 2Khane sommargylling tätt följd av en 2Khona aftonfalk i Flisviken. Strax efter kom tre rödglador singlande i den friska nordosten söder om kyrkan. Under dagen var det märkligt tyst från det östra gänget, som annars brukar låta höra av sig! De försökte trissa oss med armador av storlommar, men sen var det tyst!! Dock skall sägas att mitt på eftermiddagen, efter en stärkande (?) skogspromenad, kroknade den äldre delen av Sundrelaget och intog huvudvärkstabletter och sängläge. Detta föregicks dock av en grundlig sammanräkning av kryssen där vi redan kände av en stabil och ointaglig ledning. Den känslan skulle visa sig hålla in i mål, så alla Sundregruppare runt i världen kan känna sig lugna. Segern bärgades till Sundre med 111 arter! Nu på kvällen har nordosten tagit nya tag och det ruskar bra i trädtopparna här i Digrans. Stärkt av en behövlig slummer kunde undertecknad glatt konstatera att det var spagetti till den kryddstarka korvröran. Alltså passade det utmärkt med rödvin!

Vid tangenterna satt Per S

Dagen efter

Som alltid när man upplevt något stort känns behovet att det skall bli ÄNNU bättre, finare, större osv. Det var därför med stora förväntningar vi utan klagan klev upp klockan 03, kunde konstatera att en svag nordost fläktade och månen hade fått en lätt avhyvling i högerkanten. Efter nätuppsättning vidtog rejäl frukost och sen var det dags för första plock. Vad skulle det bli? Bra utbud av arter men ingen större pulshöjare. Det skulle visa sig bli en ganska ”normal” dag där lövsångarna tog täten med 48 följda av 13 ärtsångare. Morgonen färglades av en grann 3k+ hane rosenfink.

Foto: Per Smitterberg

En tilltagande nordan gjorde att de sista förmiddagstimmarna mattades av betydligt och vi kunde summera 82 fångade fåglar av 13 arter. En turturduva noterades förbiflygande vid Digrans under morgonen. Lagom vid hopdragningen kom Lasse J förbi och behövde ”vägbeskrivningar” till lite lokaler norr om Hamra! Han guidade två utländska gäster och ville visa lite russin i den gotländska fågelkakan. Efter behövlig middagsslummer och efterföljande uppfriskande dusch samlar vi nu krafterna för den stundande bataljen, där Sundres styrkor möter det deporterade laget förvisat ut till Östergarnsholm i ett 1-dygnsrace där varje art ger 1 krona till GOF. Fullpumpade med koffein och ett humör på topp lovar vi att hålla Sundregruppens fana högt. Vi som håller i densamma är ”Gubbarna Grus”, dvs Bimbi O och undertecknad. Foto: Per Smitterberg

Vid tangentbordet. Per S

Gamla stötar tar över... Den 21 maj

Efter starka och friska ungdomar samt några äldre reservare, tog undertecknade över igår kväll. Stärkta av några timmar i säng (vaggade av envisa näktergalar) drogs näten upp klockan 03:30. Nästan vindstilla, fullmåne lågt i sydväst och läge för luva. Vad har inte sträckt en sådan natt? Den frågan har man visserligen ställt sig otaliga gånger och bara blivit bönhörd en handfull (men ändå…). Första rundan bjöd en lagom mix av Phylloscopus, Sylvia och Ficedula. Öns egen landskapsfågel, halsbandaren, bjöd på en fin hane. Fin uppvärmning. Morgontimmarna löpte på fint och det rasslade så där lagom i nät att vi även hann kolla av havet då och då. Som de vanedjur vi oftast är går man samma sväng bland näten nästan varje varv, men ibland bryts traditionen. Vid rundan klockan 06:30 gick Bimbi övre svängen (han hade gått nedre hela morgonen hittills) och vad händer? Vi möts nere i slutet av området och plockar de sista där när han släpper bomben. ”Nu har jag dagens första godbit!” Härligt, tänker jag och tror det är en läcker liten mindre flugsnapparhane. Men icke! En hane rödstrupig sångare hade fastnat i sista vägnätet. Om inte solen värmt oss nog redan, så steg de sista nödvändiga graderna nu. Genast kom gamla minnen åter och jag kom ihåg den hona av samma art jag fick plocka för några år sedan. Men plikten först, så vi märkte alla övriga arter innan det blev dags för godbiten. Under tiden tjänade Telia och övriga bolag en del när nyheten skulle spridas runt ön och övriga riket. Vännen Gösta på Skoge fick en överraskande väckning (sover man 06:45?) och var först på plats för att njuta av underverket. Ganska snart hade en försvarlig skara gotlänningar (och gäster) från södra delen av ön samlats för att få se den återfå friheten klockan 8. Vilken start på en märkvecka!

"Den sydliga gästen" Foto: Per Smitterberg

Lite surt kändes den debatt som föddes på Brevduvan om att fågeln hölls för länge. En kvart extra efter att fågeln märkts och fotograferats? Det som tog lite mer tid var att Sundregruppens kamera var kvar i huset. Tillslut var dock juvelen plåtad och finns nu till påseende på nätet för hugade dreglande skådare! Efter hopdragning drog sig den äldre delen av bemanningen, med ålderns rätt, tillbaka för en stärkande middagsslummer medan den yngre förfriskade sig med årets första mjukglass på Majstregården. Sen summerades märkningen och det som kändes som minst 100 var i själva verket 85 märkte fåglar av försvarliga 18 arter. Kvällen närmar sig nu och till stim och stoj av de små förbereds grillning av middagen, som skall avnjutas av lämpligt rött. Vi ser framemot en lika fin morgondag. Vi som jobbar nu är Tina och ”gubbarna grus” (Bimbi och Per) och vi laddar nu frisk för det race som stundar från i morgon kväll, då Sundre möter Östergarnsholm i en kamp på liv och död om flest sedda arter. Vi ser fram emot en jordskredsseger! Håll tummarna från torsdag kl. 18!

"Två bistra herrar" Foton: Per Smitterberg

Per S & Bimbi O (=Gubbarna Grus!)

In i dimman

Något vidare insträck blev det inte idag, då det var dimmigt mest hela morgonen (hela dagen för den delen). En skolklass från Värmdö bidrog till att vi hade lika många besökare som nymärkta fåglar idag.


Vi satsar dock på kvalitet snarare än kvantitet. Idag kom nämligen första höksångaren tillbaka, en art vi väntat på hela veckan. Ny märkart för året även härmsångare. Det är bara rosenfinken som fattas, så vi får väl sätta hoppet till vår sista märkdag imorgon.


Lasse åkte hem och vi andra passade på att svulla på Folkeryds.

En svala gör ingen sommar

Nån 300-vall blev det inte tal om att spränga just idag, men efter lugnet efter stormen följer nog en ny storm imorgon. Endast 59 märkta idag, men trots den höga luften fastnade iallafall en normalt högtflygande krabat i nät.


Lunchen avklarades på Majstregården med den traditionsenliga friterade spättan, så Sivert kunde lämna socknen mätt och belåten.

Fiaten är paj. Remmen brann av i lördags men Lasse la på en rem och kom med en ny igår kväll. Nu saknar vi bara en mekaniker...