30-31 maj: Sångardagar

De två sista dagarna i maj gick i solens tecken. Värmen vällde in från syd och redan kl 6 sprang man omkring i kortbyxor bland näten.
Fredagen började kyligt med bara 3 grader varmt, men snabbt steg kvicksilvret till dryga 20 grader. Trötta, men förväntansfulla invätade vi dagens skörd. Likaså steg värmen en aning när MAC meddelar att han plockat "nåt lövsångaraktigt, men inte lövsångare" och årets första lundsångare var ett faktum.



Vi kämpade sedan för att nå 3000 märkta och vi nådde målet. trots att den sista fågeln smet ur påsen. Efter en svettig dag (dock inte så mycket fågel, endast 62 märkta) kunde vi summera: 3001 märkta hittills under året. Det som är speciellt är att i stort sett varannan fågel varit lövsångare (1499). Vi kontrollerade också en lövsångare märkt här 2003! En riktigt seg liten rackare!
I fält var det en helt ny situation, för plötsligt kom knarrarna fram. Nu finns det nattskärror och kornknarrar lite varstans i socknen och veckans totalinventering måste göras om!
Digrans visade åter sin starka sida då först en sommargylling kunde föras in i obsboken och senare på eftermiddagen en flodsångare i trädgården. Denna gynnare kan ses här under, för plötsligt kommer TOG in med "en spännande sångare" och TLI får smått glädjefnatt. Sundres 10:e flodsångare som får en ring runt benet.

På eftermiddagen genomför BOG en försenad stenskvätterunda och den ger ett hyfsat resultat i värmedaller och myggsvärmar. Kvällen ägnas åt social samvaro med flaggan i topp, för att utmynna i ett klimax i form av den dvärguv BOG upptäckte vid Augsteins i Vamlingbo kl. 22.30. TLI hann precis fram innan den lilla gynnaren valde att förflytta sig vidare (alternativt bara hålla käften). Att han hann fram berodde på en vaktel som BOG hörde vid Muskmyr strax innan och som fick TLI att bege sig dit. Nu lär väl ett antal gutar och fastlänningar smyga i Vamlingboskogarna de kommande nätterna.

Efter några få timmars sömn var det så åter dags för uppdrag. Total stiltje rådde och hela 11 grader varmt redan kl 3! Första fågeln var en höksångare och sen puttrade det på hela förmiddagen. Hela 77 fåglar nätas och ringas innan det är dags för BOG att dra ner totalt, för detta var min sista dag denna gång. En hona svart rödstjärt gladde lite extra, men mest av allt att de senaste 10 dagarna hela 1048 fåglar fått en ring av oss. En mycket bra summa för slutet av maj. Nästan lika mycket gladdes TLI när BOG kom in med en hussvala vid trädgårds-märkningen. Återigen en ny märkart för honom.
I fält kunde två sommargyllingar ses flyga över märkområdet på morgonen, en ung ängshökhona jagade runt under förmiddagen och en 100-flock prutgäss passerade Hoburgen på väg mot sina myggrika häckplatser på tundran.

BOG, TOG och barnen och BGJ åker norrut för att civilisera sig. En spännade period är över och nu tar TLI över chefskapet till det bittra slutet om en vecka. Men medge, våren har varit exeptionell på många sätt! En dryg vecka i Sundre innebär en hel del förlorad nattsömn, men ger så otroligt mycket för själen. God gemenskap, skitprat, öl & vin, god mat, mycket fågel och en hel del gemensamt att prata om skapar förutsättningar för en riktig arbetssemester.

Sist men inte minst, en bild på buskisen som märktes den 29 maj.

Vid pennan BOG

29 maj: Turture och buskis

Tröttheten börjar märkas i gänget. Det blir segare och segare att få upp folket. Nattlyssnandet börjar ta på krafterna, men det (lyssnandet!) ger resultat. Svaret på frågan var alla knarrar håller hus fick delvis sin förklaring, eftersom hela 4 stycken kunde avnjutas i omedelbar närhet till huset. Dom är sena i år! BGJ jobbar hårt på ugglor under sennatten och gryningen, men kammade noll. Likaså satsade TLI på knarrfångst, men "dom var lata och reagerade knappt på bandarn" var hans kommentar efter några fruktlösa försök. Tro mig, hans envetenhet är tillräckligt stor för att några knarrar kommer att lämna Sundre med en ring runt benet innan säsongen är över.
BOG och BGJ (direkt från lyssnandet!) drar upp näten i en mycket svag sydlig vind. Natten var kall (frost på bilrutan!) men temperaturen steg snabbt med solens hjälp och klädlager efter klädlager fick rensas undan.
Efter en god och närande frukost åker vi ner till märkområdet fulla av förhoppningar att vind-kantringen skulle innebära en förändring i fågllivet. Sammanlagt fick 62 fåglar en ny ring runt benet, bl.a. dem 4 törnskator, en sånglärka och ett antal olika sylvior (ärtsångare var dagens toppart med 15 märkta - lövsångarnas dominans är äntligen bruten). En andra frukost kunde avnjutas i strålande solsken och skön värme då Johan Träff kom med rykande färska frallor! Vi tackar och bugar.
Bland de sista fåglarna som plockades fanns en Acro som visade sig vara en busksångare. Den mättes, mättes och mättes (näbb, ben, klor, inskärningar och en mängd annat), beskådades och fotograferades för att tillsist återfå friheten (vi återkommer med bilder imorgon). Det kändes faktiskt riktigt gott!
Totalt har nu 2952 fåglar fått en ring vid märkområde i vår, så vi borde passera 3000 imorgon. Av dessa är kanska precis hälften (1488) lövsångare.

Prutgässen uteblev totalt, trots att vinden borde vara gynnsam. Likaså uteblev det mesta andra över havet. Endast en handfull lommar, några småflockar sjöorre och ett ofantligt antal alkor passerade norrut. Plötsligt satt han där, Tur-Ture. Han (?) lät sig beskådas när han likt en modell satt på klippkanten i 5 minuter, men lika plötsligt som den dök upp försvann den upp på klippan, för att sedan visa sig i 3 sekunder en dryg timme senare vid klippans parkering. Vacker var den, den lilla duvan!

Resten av dagen idkades till diverse promenader, hembesök, lägenhetesuppsägningar och nätfångst i trädgården. MAC hade tänkt sig att grilla, men Coops briketter visade sig segra över hans vilja. Det blev stekt fläskfilé istället, till en delikat potatisgratäng som ESU knopat ihop och gott rött och vitt. Efter diverse genomgångar av fångst och obsar ger sig en billast (MAC, BGJ och TLI) på ugglejakt. Om detta innebär att morgondagen åter går i trötthetens tecken återstår att se, men vi ser fram emot en ny varm och skön dag med spännande obsar av diverse flygfän (för tredje dagen i rad sågs Makaonfjäril vid klippan)...En sak är i alla fall säker om morgondagen - stenskvättevandringen är ett måste. Till näktergalarnas enträgna skrikande kan nu man krypa till kojs efter ännu en fin dag för nästan fyra timmars sömn.

Vid pennan BOG

28 maj: Nya vindar blåser!

Äntligen kantrade vinden från denna eviga nordost (som visserligen gett oss massor av fågel i näten). En svag västlig vind blåste på oss när TLI och BOG drog upp näten kl 3. TLI och BGJ drog inga nät utan drog istället till Stockviken för att leta wilsonsimsnäppa. Men simsnäppan hade visst också dragit...
Solen sken och värmde gott hela dagen och näten fylldes visserligen inte av fågel men det puttrade på med lövsångare, härmsångare och så småningom tre höksångare. Även en grå rosenfink fick en ring idag. Sammanlagt blev det 64 nymärkningar.

Natten som gick handlade on kornknarrsinventering. BOG, MAC och BGJ använde större delan av den mörka tiden för att lyssna efter knarrar på storsudret. 12 st blev resultatet, varav en i socknen. Var finns dom sundreanska knarrana i år??? I skrivandets stund knarra en utanför huset i Digrans, så dom kanske är på väg ännu. I natt skall vi försöka fånga dom få som finns i socknen. Iövrigt gav förra natten ett tjugotal skärror i socknens norra och nordöstra del, en tornuggla som skrek till vid två tillfällen på sennatten och en gräshoppssångare i Bursgvik.

Digrans har åter visat sig vara en magnet, för när vi kom tillbaka från nätuppdragningen mottogs vi av en sjungande gräshoppssångare. Densamma har hållit till i kurvan hela dagen, men inte hittat våra nät. I näten däremot befann sig en järnsparv, en art som vi inte sett röken av på länge.

Dagen i övrigt har gått i vilans tecken. De flesta har försökt ta igen förlorad sömn, eftersom nätterna blir korta och sömnen ännu kortare. För ett tag sedan fick vi igen kontakt med tornugglan...Återstår bara för TLI att finna den för att få sin 300:e art.

En stilla sommarvind från sydliga breddgrader smeker lövverket, så det finns hopp även för imorgon.

Vid datorn BOG

26 maj: Ärtsångardagen

Vinden höll sig envist kring nordost, trots att vi fått indikationer på att den skulle kantra. Tack och lov att den inte vände, kan man ju konstatera efteråt. Dagen började bra. TLI fick ett trötthetsanfall och blev liggande några timmar handlingsförlamad efter uppdraget, så BGJ och BOG fick sköta morgonruljansen. Det blev aningen svettigt, för det visade sig att en massa ärt- och lövsångare ansett att natten var en perfekt sträcknatt. Hela 203 fåglar försågs med ring, varav hela 50 ärtor (tar fåglarna aldrig slut???). Likaså kunde två honfärgade mindre flugsnappare, en kärrsångare och en rosenfink förses med en glänsade liten ring under tidiga morgontimmar. Ömmande fingrar fick vi av de tre törnskator som nätades. Vi kunde inte dra ihop förrän efter 11, eftersom BOG upptäckte en sommargylling som flöjtade någonstans i närheten av gödselstacken. Den hördes länge och väl och sågs även av TLI (som vid letandet även hittade en flodsångare!). I fält var det annars ganska lugnt. En gräshoppsångare sjöng några strofer i branten och våra 3 glada vänner var även idag nere och hälsade på oss och visade upp sig fint.
Havet var relativt lungt, men det kanske berodde mer på bristande intresse för annat än nät.

Vi hade besök av ett antal gästande skådare, men inte på långa vägar motsvarande gårdagens irritationsmoment. Bl.a. var Lukas Lovén och Buster på besök. Buster blev Marcus och Linneas stora nya idol.

TLI drar mot norr efter märkningen och övriga gör en tur till Stockviken/Faludden där en dammsnäppa, 35 kustsnäppor och två svarttärnor kunde beskådas i fint ljus. På vägen hem kom beskedet att GRD åter sett den misstänkta örnvråken (tomt-x?) och ett febrilt letande vidtog. Tillslut vann grillen över vråken och tillsammans med Eva och Matz Carlsson som anlänt under sen eftermiddag kunde övriga inta en god och närande grillad måltid med gott vin efter en dryg arbetsdag. Senare hittades tydligen vråken, men vi ser fram emot ett besök av den nere i märkområdet i morgon. Ingen orkade åka och leta mer. Ålderdomen börjar ta ut sin rätt!

Natten verkar bli lugn (vad gäller vinden!) så det finns hopp om en ny fin dag i nät imorgon. Klockan ringer 2.45, men ett sista försök på flodsångaren återstår...

vid datorn BOG

25 maj: Öststatsbesök

Åter en dag med måttlig nordostan. Vi åkte ner till märkningen med förhoppningen om motsvarande siffror som igår, men tji fick vi! Igår anföll tättingarna från väster, idag kom dom österifrån. Bland de drygt 70 fåglar vi fångade (71 nymärkningar) fanns en litauiskmärkt lövsångare (första kontrollen därifrån?). En liten pulshöjare! Tillsammans med en ung blåhake gav dom indikationer på att dagens fåglar faktiskt kom från öster...
En värre pulshöjare blev det när Per Gustafsson (Karlstad) ringer från Digrans (från vår trädgård!!!) och säger att det är en mycket trolig örnvråk på väg mot oss tillsammans med två glador. Vi glor och glor och glor mot Digrans, men det vi hittar är tre glador som senare gör en vacker sväng nere över märkområdet. Per kom ner till oss och visade bilder på fågeln, och tyvärr såg det bra ut.... Återstår att se vad höga allsmäktiga i RK har att säga. Men detta bekräftar faktum - Digrans är en fantastisk fågellokal som slår såväl Segerstad som Lilla Hamre.

Igår jobbade TLI hårt med att märka kajungarna i trädgården, idag var det dags för våra tre starholkar och 4 + 5 + 6 pulli märktes. TLI klättrade, BOG klämde ringarna. Fågelungar brukar vara vackra och söta, men det känns svårt att säga det om dessa halvnakna och illaluktande ungar. Nåja, dom växer så småningom upp till glänsande stolta starar, budbärare om hopp och framtidstro (= vår och sommar), så vi får väl ha överseende med odören vid märkningen.

Dagens mest anmärkningsvärda sak var väl de till antalet enorma folkskaror som bitvis omringade oss och i värsta fall strök bland näten med eller utan kameror och i bästa fall bjöd på delikata (fortfarande ugnsvarma!) ostfrallor från Folkeryds. Tack Karin!

Förstärkning anländer till kvällen, BGJ kommer efter att ha levererat hustrun till färjan i Visby. Imorgon fortsätter Nynäshamnsgänget sitt intåg med ytterligare två representanter. Vi fick även indiaktioner på att vinden äntligen skall kantra mot sydväst, så vi ser fran enot en drös med prutgäss imorgon (och ett antal spännande fåglar i nät och en styltlöpare på retur från Öland, säger TLI)...

vid datorn BOG

24 maj: Ölänningarnas återkomst

Dagen började i nordostans tecken. Något hade den lagt sig under natten, men det drog på kulet från nordost. Aningen pessimistiska drar PSG och BOG upp näten och samtalar om dagens förhoppningar. "Blir det trettio i näten så är det bra" var kontentan. Väl tillbaka i huset möts vi av färdig frukost. Tommy (TLI) hade anlänt efter en natt bland ugglor och knarrar. Efter fil, kaffe och sista valnötsbrödet ger vi oss av mot dagens fångst. Första nätrundan gav hopp, sen brast det nånstans och lövsångarna vällde in. Alla anlände från väster/sydväst, vilket innebar att alla som gick till Rivet möttes av total tomhet. Sammanlagt blev det 195 fåglar som fick en glänsande ring runt vänster ben, varav 148 lövsångare. Bland det mest intressanta i näten var två främmand kontroller, en svartvit flugsnappare (vänstermärkt, CG51278) och en härmsångare (högermärkt, CC65768), en hybridsnapparhane (halsband x svartvit) och en gamnal hanne rosenfink.
I f'ält var det mest noterbara en förbipasserande gulhämplinghona som hade vett nog att sätta sig en kvart i äppelträdet bredvid märkarboden, en ljus fas kustlabb som drog förbi mot norr och en rödglada som seglade förbi klippan. I övrigt fanns det inte mycket tid för skådning.
Fint besök hade vi också under dagen. Såväl länsstyrelsen (Stellan) som RC (Lars D.) besökte oss, förutom sedvanliga skådare (Per Gustafsson med tjej från Värmland, några norrbottningar och stockholmare) och en del turister.
Efter avklarad märkning och fagel2-inmatning seglade PSG hemåt, trött men nöjd. Tillvaron i Sundre tär på fysiken, men fyller själen med ro och glädje. TLI satsade hårt på nätfångst i trädgården, men ögonen blev mindre och mindre och fångsten likaså. Endast en nymärkning, som BOG fixade, och två kontroller (bl.a. en lövsångare märkt i trädgården 2006 och kontrollerad en gång 2007) kunde noteras, förutom en massa skräp som följde med vinden och fann en naturlig hamn i våra fina nät.
Kvällen avslutades med att Linnea fick sin önskan uppfylld - vi åt köttfärssås och spagetti. Sist, men inte minst tog BOG en kvällspromenad för att lyssna efter den totala avsaknaden av knarrar och gräshoppor. Hur det gick får ni väl besked om imorgon.

vid datorn, BOG

Den stora drabbningen

Fyllda med stridsvilja och stor tillförsikt vaknade Sundregruppens styrkor till dagens stora drabbning som hade ett vildvuxet lag på Östergarnsholm i den andra ringhörnan. Racet började dock klockan 18 igår och skulle hålla på ett dygn, så vi hade några kvällsobsar i bagaget (nattskärra, morkulla och vattenrall). Sundregänget (Bimbi och Per) hade dock även ett jobb att utföra, ringmärkningen, men det var inget som inverkade menligt på moral eller resultat skulle det visa sig! Känslan av en fin sträcknatt, måttlig bris och klart, ingav förhoppning om bra siffror i fångst men det kom på skam med jämnt 50 ex ringmärkta. I topp ligger lövsångaren med 28 ex och bland övriga ”roligare” arter i nät kan nämnas blåhake, törnskata och rosenfink. Men det var obsarna i fält som fastnade bäst i minnet. Bimbi gick ut hårt och hittade en inflygande/rastande 2K vitnäbbad islom, men sen var det torka av roligare arter i märkområdet. Vi fortsatte dock friskt i trädgården vid Digrans med en flöjtande 2Khane sommargylling tätt följd av en 2Khona aftonfalk i Flisviken. Strax efter kom tre rödglador singlande i den friska nordosten söder om kyrkan. Under dagen var det märkligt tyst från det östra gänget, som annars brukar låta höra av sig! De försökte trissa oss med armador av storlommar, men sen var det tyst!! Dock skall sägas att mitt på eftermiddagen, efter en stärkande (?) skogspromenad, kroknade den äldre delen av Sundrelaget och intog huvudvärkstabletter och sängläge. Detta föregicks dock av en grundlig sammanräkning av kryssen där vi redan kände av en stabil och ointaglig ledning. Den känslan skulle visa sig hålla in i mål, så alla Sundregruppare runt i världen kan känna sig lugna. Segern bärgades till Sundre med 111 arter! Nu på kvällen har nordosten tagit nya tag och det ruskar bra i trädtopparna här i Digrans. Stärkt av en behövlig slummer kunde undertecknad glatt konstatera att det var spagetti till den kryddstarka korvröran. Alltså passade det utmärkt med rödvin!

Vid tangenterna satt Per S

Dagen efter

Som alltid när man upplevt något stort känns behovet att det skall bli ÄNNU bättre, finare, större osv. Det var därför med stora förväntningar vi utan klagan klev upp klockan 03, kunde konstatera att en svag nordost fläktade och månen hade fått en lätt avhyvling i högerkanten. Efter nätuppsättning vidtog rejäl frukost och sen var det dags för första plock. Vad skulle det bli? Bra utbud av arter men ingen större pulshöjare. Det skulle visa sig bli en ganska ”normal” dag där lövsångarna tog täten med 48 följda av 13 ärtsångare. Morgonen färglades av en grann 3k+ hane rosenfink.

Foto: Per Smitterberg

En tilltagande nordan gjorde att de sista förmiddagstimmarna mattades av betydligt och vi kunde summera 82 fångade fåglar av 13 arter. En turturduva noterades förbiflygande vid Digrans under morgonen. Lagom vid hopdragningen kom Lasse J förbi och behövde ”vägbeskrivningar” till lite lokaler norr om Hamra! Han guidade två utländska gäster och ville visa lite russin i den gotländska fågelkakan. Efter behövlig middagsslummer och efterföljande uppfriskande dusch samlar vi nu krafterna för den stundande bataljen, där Sundres styrkor möter det deporterade laget förvisat ut till Östergarnsholm i ett 1-dygnsrace där varje art ger 1 krona till GOF. Fullpumpade med koffein och ett humör på topp lovar vi att hålla Sundregruppens fana högt. Vi som håller i densamma är ”Gubbarna Grus”, dvs Bimbi O och undertecknad. Foto: Per Smitterberg

Vid tangentbordet. Per S

Gamla stötar tar över... Den 21 maj

Efter starka och friska ungdomar samt några äldre reservare, tog undertecknade över igår kväll. Stärkta av några timmar i säng (vaggade av envisa näktergalar) drogs näten upp klockan 03:30. Nästan vindstilla, fullmåne lågt i sydväst och läge för luva. Vad har inte sträckt en sådan natt? Den frågan har man visserligen ställt sig otaliga gånger och bara blivit bönhörd en handfull (men ändå…). Första rundan bjöd en lagom mix av Phylloscopus, Sylvia och Ficedula. Öns egen landskapsfågel, halsbandaren, bjöd på en fin hane. Fin uppvärmning. Morgontimmarna löpte på fint och det rasslade så där lagom i nät att vi även hann kolla av havet då och då. Som de vanedjur vi oftast är går man samma sväng bland näten nästan varje varv, men ibland bryts traditionen. Vid rundan klockan 06:30 gick Bimbi övre svängen (han hade gått nedre hela morgonen hittills) och vad händer? Vi möts nere i slutet av området och plockar de sista där när han släpper bomben. ”Nu har jag dagens första godbit!” Härligt, tänker jag och tror det är en läcker liten mindre flugsnapparhane. Men icke! En hane rödstrupig sångare hade fastnat i sista vägnätet. Om inte solen värmt oss nog redan, så steg de sista nödvändiga graderna nu. Genast kom gamla minnen åter och jag kom ihåg den hona av samma art jag fick plocka för några år sedan. Men plikten först, så vi märkte alla övriga arter innan det blev dags för godbiten. Under tiden tjänade Telia och övriga bolag en del när nyheten skulle spridas runt ön och övriga riket. Vännen Gösta på Skoge fick en överraskande väckning (sover man 06:45?) och var först på plats för att njuta av underverket. Ganska snart hade en försvarlig skara gotlänningar (och gäster) från södra delen av ön samlats för att få se den återfå friheten klockan 8. Vilken start på en märkvecka!

"Den sydliga gästen" Foto: Per Smitterberg

Lite surt kändes den debatt som föddes på Brevduvan om att fågeln hölls för länge. En kvart extra efter att fågeln märkts och fotograferats? Det som tog lite mer tid var att Sundregruppens kamera var kvar i huset. Tillslut var dock juvelen plåtad och finns nu till påseende på nätet för hugade dreglande skådare! Efter hopdragning drog sig den äldre delen av bemanningen, med ålderns rätt, tillbaka för en stärkande middagsslummer medan den yngre förfriskade sig med årets första mjukglass på Majstregården. Sen summerades märkningen och det som kändes som minst 100 var i själva verket 85 märkte fåglar av försvarliga 18 arter. Kvällen närmar sig nu och till stim och stoj av de små förbereds grillning av middagen, som skall avnjutas av lämpligt rött. Vi ser framemot en lika fin morgondag. Vi som jobbar nu är Tina och ”gubbarna grus” (Bimbi och Per) och vi laddar nu frisk för det race som stundar från i morgon kväll, då Sundre möter Östergarnsholm i en kamp på liv och död om flest sedda arter. Vi ser fram emot en jordskredsseger! Håll tummarna från torsdag kl. 18!

"Två bistra herrar" Foton: Per Smitterberg

Per S & Bimbi O (=Gubbarna Grus!)

In i dimman

Något vidare insträck blev det inte idag, då det var dimmigt mest hela morgonen (hela dagen för den delen). En skolklass från Värmdö bidrog till att vi hade lika många besökare som nymärkta fåglar idag.


Vi satsar dock på kvalitet snarare än kvantitet. Idag kom nämligen första höksångaren tillbaka, en art vi väntat på hela veckan. Ny märkart för året även härmsångare. Det är bara rosenfinken som fattas, så vi får väl sätta hoppet till vår sista märkdag imorgon.


Lasse åkte hem och vi andra passade på att svulla på Folkeryds.

En svala gör ingen sommar

Nån 300-vall blev det inte tal om att spränga just idag, men efter lugnet efter stormen följer nog en ny storm imorgon. Endast 59 märkta idag, men trots den höga luften fastnade iallafall en normalt högtflygande krabat i nät.


Lunchen avklarades på Majstregården med den traditionsenliga friterade spättan, så Sivert kunde lämna socknen mätt och belåten.

Fiaten är paj. Remmen brann av i lördags men Lasse la på en rem och kom med en ny igår kväll. Nu saknar vi bara en mekaniker...

Lösån tvåplus

Ringtrast vid klippan under nätuppsättning och gylling vid huset efter lunch. Däremellan var det några lövsångare som droppade in i näten, närmare bestämt 201 stycken av totalt 249 nymärkningar. Vi fick vänta nån timme med uppdragningen eftersom det regnade då reveljen ljöd, men då det klarnade upp blev vi varse den stora mängd fågel som rörde sig i och kring märkområdet.

Till middag: "benlöse fugler" (således omärkta), African style. Lofa vevar ihop nåt väldoftande med spiskummin, chili och banan.

Lasse är tillbaka och tillbringar helgen i Sundre. Eftersom det ska regna under natten (och förhoppningsvis klarna till morgonen) utgör han såklart välbehövlig förstärkning när vi spränger 300-vallen imorgon.

Lögn, förbannad lögn och statistik

Enligt ett omfattande statistiskt underlag är nu den sämsta märkdagen för vår vistelse i Sundre till ända. Onsdagar är nämligen bevisligen den sämsta fångstdagen i veckan och det finns hittills inget som talar emot denna utsaga. Nu kan det alltså bara gå uppåt, och då blåtrasten helt otippat uteblev så får vi se fram emot en händelserik dag imorgon istället.



Men nåt har vi iallafall ägnat oss åt! Sivert och Åsa gick stenskvätterundan medan Lofa och Leo passade på att obsa veckans första blåmes. Rundan gav 10 revir och årets första kärrsångare som drog av ett par strofer intill Majstregården.



Efter idogt eftersök har vi till slut gett upp hoppet om att finna den gryta i vilken allehanda påsar fick sig regelbundna uppkok, så blev det ett besök till Hemse, där förutom en bättre begagnad påsgryta även en termos hittades till vrakpris. Det återstår att se om den senare håller värmen, tätt och måttet i största allmänhet.

Blått en dag...

Frost i gräset i Digrans på morgonen och vi befarade fyrtio blåfrusna fingrar bland nätgatorna. Som blådårar jagade vi fram i spåret och fick ihop 73 nymärkningar, utan blåbärssoppa i Mångsboden. Blott på andra plats, med 9 fynd, hamnade Nordens näktergal; vi utgår ifrån att den högsta toppen blåser in imorgon.



En trist trast trotsade tyvärr tämligen trånande turister. Vi sätter istället vårt hopp till att vi efter morgondagens aktiviteter får ta fram den blå pennan som indikerar minst 100 nymärkta fåglar, och varför skulle inte exempelvis Sveriges och Gotlands fjärde blåtrast kunna sitta i äppelnätet på tredje rundan?

Vi hade iallafall tur med vädret...

Omslag i vädret! Högsommarvärmen, som vid nätuppsättning såg ut att fortsätta även idag, byttes ut mot tilltagande vind och sedemera en regnfront från nordsektorn, vilket fick till följd att näten bågnade av såväl vind som lövsångare. Tyvärr kom det även en kraftig regnskur så att vi var tvungna att dra ihop lite i förtid. 98 nymärkningar kom vi dock upp i och det var mindre oväntat lövsångarna som dominerade fångsten.

En gammal hane halsbandsflugsnappare märkt annorstädes (på ön?) infångades och kontrollerades, och får väl utgöra morgonens ornitologiska höjdpunkt.



Varken rödhalsade gäss eller dammsnäppor spelade i vårt lag idag vid besöket till en blåsig Stockvik. Istället anlände, som en skänk från ovan, en fullvärdig ersättningsprodukt för gårdagens förkomna butterkaka som efter avklarad traditionell Sundresmäcka kunde förtäras till kaffet.

Var inte butter!

Jaha, då har i stort sett nya krafter tagit över verksamheten. Lasse och Ola, som slitit på ett tag, lämnade Sundre under dagen, medan Sivert, Lofa, Åsa och Leo, som anlände under lördagen, håller ställningarna ett tag framöver.

54 pippifåglar nymärkta, varav hälften lövsångare och med en stenknäck som något av dagens höjdpunkt.



Lugnt och stilla på fågelfronten i övrigt. Däremot beskådades i fält 20-talet exkursionsdeltagare som denna Fågelskådningens dag förärade märkområdet med ett litet besök.

Den på Folkeryds nyinförskaffade butterkaka som vi trodde att vi inte fick med oss till boden på morgonen hade vi tänkt att mumsa på till kaffet efter lunch. Den var dock spårlöst försvunnen vid det tilltänkta avnjutningstillfället, och endast en huvudmisstänkt fanns. Vederbörande hade i en röd buss hastigt avvikit från fältet, men hörde under eftermiddagen självmant av sig och rentvådde sig från onda avsikter. Vi är inte buttra (om än rätt sugna på sötebröd)!

kepsar

10 maj

Idag var det inte mycket fågel i näten. Eller i omgivningarna heller för den delen. Men det var fint väder idag också. Det har varit fint väder alla dagar som vi varit nere och det syns, framförallt på Oskars och mina näsor. Oskar försökte avhjälpa avsaknaden av solkräm med en keps som han hittade i huset i Digrans. Modell jättegammal. En blå och gul keps med genomskinlig skärm som det står Norrviks järnhandel, Burgsvik på. Den är inte snygg men praktisk tycker Oskar. Igår när jag skulle köra upp till Naturum så korsade en mycket gammal dam vägen, hon såg mycket kutryggig ut och hade mycket gamla kläder på sig, samt till min stora glädje en exakt likadan keps som Oskar. Det har den stackaren fått höra ända sedan dess. Det är bara bra tycker Oskar, för då smälter man in bland lokalbefolkningen.

Idag är det dags för mig, Ola, Oskar och Rolf att lämna Sundre. Vi tackar för oss, och hoppas att de som kommer efter oss får lika mycket sol och fågel som vi fått.

Gruppen vecka 19, från vänster: Ola, Rolf, Oskar, Karin och Lasse

/Karin

Ola gör en Jörgen!

9 maj -08

Efter de senaste dagarnas turbulens kring präriemåsen som inte var någon präriemås i Paviken ville vi inte vara sämre, så vi startade dagen med att rapportera en vassångare som, när den värsta morgontröttheten lagt sig, ombestämdes till en gräshoppsångare.

The boss vecka 19

I näten hängde rätt gott om fågel. Roligast var en svart rödstjärthanne som plockades en av de sista rundorna.

Svart rödstjärt

Lasse, som aldrig plockat fåglar förr, plockade så det stod härliga till.

Annars har dagen ägnats åt gräsklippning, dammsugning och elektrisk ingenjörskonst. Nu vet vi, efter några timmars desperata försök att få tillbaka elen i vardagsrummet, att proppnumrena i elskåpet inte stämmer.

/Oskar

Fåglar som klasar i näten!

8 maj

Dagen bjöd på mycket fågel, de hängde som i klasar i näten. Lövsångarna dominerade stort med 130 stycken, sammanlagt blev det 200 fåglar.

Efter att ha slumrat lite efter märkningen, var jag ute och gödde tulpanerna en sväng och hade då turen att upptäcka en honfärgad ringtrast i ett av träden. Tyvärr försvann den ned i vegetationen och återsågs inte senare. Karin och jag åkte på eftermiddagen iväg till Naturum, och på väg därifrån meddelade Ola att det hade setts en härfågel vid Skoge. Vi tryckte gasen i botten på fiaten och vid Muskmyr plockade vi upp Lasse som cyklat ner till Sundre. Härfågeln sågs hyfsat vid några tillfällen. I samma område såg vi ett gäng svartpälsbin i bobyggartaget och jag lyckades med viss framgång väcka ett intresse för denna hotade art.

Kvällarna här har jag ägnat åt att lyssna efter fladdermöss, vilket inte är någon bra kombination med ringmärkningen. Det blir inte många timmars sömn! Men det är mycket fladdermöss i trädgården, och arterna varierar rätt mycket mellan dagarna, så det är nog mest flyttande individer.

/Oskar, också känd som kapten Baines

Så nära men ändå så långt borta….

7 maj

Idag sken solen nere på Hoburgen och det blåste lätt. Vi fångade 47 fåglar, men inget uppseendeväckande. Däremot kom Johan på besök med nybakade frallor och piggade upp vår förmiddag.

Efter märkningen var det dags för den dagliga tuppluren men den blev inte lång. Ola hade fått tips om att man sett en präriemås vid Paviken. Vi slängde på oss kläderna och kastade oss in i Olas fina buss och åkte så fort bussen och hastighetsgränserna och långsamkörande lastbilar tillät. När vi kom fram ställde vi oss vid vägen mellan golfbanan och Paviken, ett strategiskt bra ställe tyckte Ola, för då kunde vi ha koll åt båda två hållen samtidigt. Och strategin var nog bra, men slumpen ville annorlunda. Några minuter efter att vi anlänt sågs måsen några hundra meter från oss, men vi fick aldrig se den. Trots att vi åkte runt till olika strategiskt bra platser och kollade på alla skrattmåsarna som flög i luften, och det var många måsar. Klockan tre kom vi på att vi inte ätit något ordentligt på hela dagen och gjorde en kort matpaus i Klintehamn, men sedan var vi tillbaka igen. Men det hjälpte inte, måsen var borta. Till Olas stora förtret.

Som lite plåster på såren fick vi i alla fall se en adult aftonfalkshane på mycket nära håll flyga runt och leta mat. Den var mycket stilig.

Nu är vi hemma igen, ganska trötta och lite besvikna. Inatt kommer innan vi somnar kommer vi att räkna skrattmåsar istället för får.

/Karin

Rovfågelspaning

6 maj

Efter en ganska seg dag vid stationen (det är ju svårt att toppa gårdagens rekord) med mest lövsångare så visade sig dagens höjdpunkt komma precis när vi kommit tillbaka till huset i Digrans. Robban tittade upp i himlen och såg 6 stycken röda glador, och ju mer vi stod där i trädgården och spanade desto mer såg vi. Förutom gladorna såg vi även en pilgrimsfalk, två ormvråkar, en tornfalk, två lärkfalkar och två havsörnar. Det var många rovisar på kort tid.

Efter lunchen åkte Robban iväg hemåt. Vi får nu klara oss på egen hand. Efter middagsluren gav vi oss iväg i Olas fina buss för att proviantera och skåda, men det verkade vara ganska dött överallt. Det roligaste vi såg var en albinokanin.

Ola tog ett foto av albinokaninen

Vi har nu äntligen kommit på vad vi ska göra med all kapris (det stod en burk med 1,6 kilo i skafferiet). Vi grillar korv och käkar potatissallad med hiskeliga mängder kapris i. Ola är grillmästare och Oskar är potatisallads-kock, väldigt gott!

/Karin

flest fåglar i år!

5 maj

Idag har vi satt nytt årsrekord i antalet ringmärkta fåglar, 154 stycken. Det var allra flest lövsångare (102 stycken) men också årets första blåhake och ännu en göktyta (till min stora glädje, det måste vara en av de roligaste fåglar som finns). Eftersom det var så många fåglar jobbade vi konstant hela morgonen och fick inte mycket tid över till att skåda fågel. Däremot hade Oskar och jag en tävling i vem som plockat den finaste rödstjärthanen ur nätet. Jag vann båda gångerna, men sedan visade det sig att Rolf plockat en ännu finare utom tävlan. Vi hann även med att se en gråsäl som tittade upp ur vattnet utanför Hoburgen.

Årets första blåhake

Det bästa ögonblicket under dagen var nog ändå när jag och Ola fick se en sparvhök fånga en svartvit flugsnapparhona ungefär fem meter framför oss. Det blev en vild men kort jakt där flugsnapparen försökte lura lura bort höken genom att flyga in och runt mellan grenarna i en tät buske, men höken klarade galant att flyga efter och knipsade till slut flugsnapparen så snart den kommit ur busken. En galant flyguppvisning, om än med ett något sorgligt slut för en av fåglarna.

Efter ringmärkningen tog vi oss ner till Rivet för att leta efter svartkråkan som suttit där dagen innan, men den gick vi bet på.

På eftermiddagen åkte vi till kalkbrottet vid Vaktbackar. Där kryllade det av mindre vattensalamander. Innan vi åkte hem hann vi se flera rovfåglar som gled runt på termikvindarna eller flög över området, röd glada, ormvråk, fjällvråk och stenfalk.

Mindre vattensalamander

Karin och Robert spanar efter salamandrar

Medan Ola och jag är kvar hemma och lagar mat och matar in rapporter är Robert och Oskar ute i Flisviken och avslutar dagen med lite kvällsskådning. Nu ikväll ska Ola bjuda på Toddas svinhals (fläskkarré i ugn), det ska bli jättegott, vi är alla hungriga efter en hel dag ute.

/Karin

Fortsatta dagar i maj

4 maj

Rolf K som anlände verksamheten igår och bor i husbil vid Hoburgen stod på plats vid Boden kl. 04.15. Han ska vara med i verksamheten hela veckan. Han konstaterade att det var torrare och mindre myror vid Hoburgen än Haparanda Sandskär där han var i höstas.

Jämnt och bra flyt i ringmärkningsverksamheten. Vid dagens slut kunde 62 nymärkningar räknas in. Bland annat tre göktytor som gladde närvarande.

Hur många har en sådan här bild på sädesärla?

Efter lunch utnyttjades fri tid till sömn. Några knoppade i trädgården som bjöd på högsommarvärme.

Maria for till Visby. Även Tuomo var tvungen att ge upp. Han kördes av kvarvarande mans- och kvinnoskap till Hemse där han hoppade på buss. På väg till Hemse svängde vi införbi Getoskär vid Ronehamn för att beskåda svarthuvad mås som sett där senaste tiden samt förra året. Tuomo avslutade Gotlandsvistelsen med att hitta en praktejderhane som antagligen kan tänkas vara samma som även den förra året besökte platsen under en tid.

/Robban


Todda, mina tår far illa!

Det var en gång i maj 2

3 maj

Delar av ett ganska glatt morgongäng kl. 03.30.

Ringmärkningen ger 45 arter. Strålande sol.

Bland andra mäktes denna 3+ hane blåmes

Todda, Kerstin och Hektor far mot båt o fastland. Vi får nog se mer av Hektor i verksamheten framöver! Släkten Kavhed tittade vana troget förbi och tog med sig Minna och Emil till Visby.

Mot kvällen kom Oskar, Karin och Maria. Oskar och Karin kommer vara nere kommande vecka medans Maria drar mot Visby efter morgondagens märkning. Oskar ger sig ut med fladdermusdetektorn och hittade genast minst tre arter, dvärg- , nordisk- och en art av myotis släktet . Han hittade även Tommy som sedan sov över.

/Robban

En dag i maj del 1

2 maj

Vid Boden sov Torsten Green med sonen Ib i tält när vi kom ned vid kl. 04.15. Var med hela dagen tills det började lida mot slut och då kom Jens Ramnebro med fru och ett glatt gäng från Folkan i Hemse. Tradition men i år utan smörgåstårta, "bara" mycket god pastasallad.

Emil och Hektor med var sin kungsfågel.

31 fåglar märkta bl a första törnsångaren. I fält sågs en kort obs av en rostgumsvala av Todda vid Digrans samt årets första grå flugsnappare.


/Robban

1 Maj

En rörelsens dag. Den näst siste av de tappra pionjärerna gav sig iväg hemåt idag. Med viss tvekan ska dock nämnas, - Vad, bjuder Gösta på tårta? – var bland det sista Joja sa på väg till bussen i Burgsvik.
Efter det har det så sakteliga fyllts på med en ny skara. Först anlände Robert, Minna och Emil direkt till en sen eftermiddags-/födelsedagsfika hos Gösta och Marie, och just nu i skrivande stund hör jag Todda med sällskap, Kerstin och Hektor, anlända in i huset i Digrans. Välkomna!

Inte heller idag har det varit några mängder i näten, men vi lyckades i alla fall att vända den nedåtgående trenden. Visserligen endast med tre fler än igår men ändock, rätt håll. Den tredje svarta rödstjärten för säsongen bl a, en hane denna gång.

I fält noterades ett par gulhämplingar nere vid kortändan av baracken, mot stranden till. Efter gulhämplingarna lämnat platsen dök det upp en omärkt hona svart rödstjärt på samma ställe.

För övrigt har vi, Joja och jag, dagen till ära prytt boden med vederbörlig utstyrsel och även ett och annat slagord har väl formulerats. Sen bildade vi led i god anda med de svarta rödstjärtarna.

Så kamrater – Gottha, sa Joja och Tuomo. De nyanlända hälsar säkert också.