Gamla stötar tar över... Den 21 maj

Efter starka och friska ungdomar samt några äldre reservare, tog undertecknade över igår kväll. Stärkta av några timmar i säng (vaggade av envisa näktergalar) drogs näten upp klockan 03:30. Nästan vindstilla, fullmåne lågt i sydväst och läge för luva. Vad har inte sträckt en sådan natt? Den frågan har man visserligen ställt sig otaliga gånger och bara blivit bönhörd en handfull (men ändå…). Första rundan bjöd en lagom mix av Phylloscopus, Sylvia och Ficedula. Öns egen landskapsfågel, halsbandaren, bjöd på en fin hane. Fin uppvärmning. Morgontimmarna löpte på fint och det rasslade så där lagom i nät att vi även hann kolla av havet då och då. Som de vanedjur vi oftast är går man samma sväng bland näten nästan varje varv, men ibland bryts traditionen. Vid rundan klockan 06:30 gick Bimbi övre svängen (han hade gått nedre hela morgonen hittills) och vad händer? Vi möts nere i slutet av området och plockar de sista där när han släpper bomben. ”Nu har jag dagens första godbit!” Härligt, tänker jag och tror det är en läcker liten mindre flugsnapparhane. Men icke! En hane rödstrupig sångare hade fastnat i sista vägnätet. Om inte solen värmt oss nog redan, så steg de sista nödvändiga graderna nu. Genast kom gamla minnen åter och jag kom ihåg den hona av samma art jag fick plocka för några år sedan. Men plikten först, så vi märkte alla övriga arter innan det blev dags för godbiten. Under tiden tjänade Telia och övriga bolag en del när nyheten skulle spridas runt ön och övriga riket. Vännen Gösta på Skoge fick en överraskande väckning (sover man 06:45?) och var först på plats för att njuta av underverket. Ganska snart hade en försvarlig skara gotlänningar (och gäster) från södra delen av ön samlats för att få se den återfå friheten klockan 8. Vilken start på en märkvecka!

"Den sydliga gästen" Foto: Per Smitterberg

Lite surt kändes den debatt som föddes på Brevduvan om att fågeln hölls för länge. En kvart extra efter att fågeln märkts och fotograferats? Det som tog lite mer tid var att Sundregruppens kamera var kvar i huset. Tillslut var dock juvelen plåtad och finns nu till påseende på nätet för hugade dreglande skådare! Efter hopdragning drog sig den äldre delen av bemanningen, med ålderns rätt, tillbaka för en stärkande middagsslummer medan den yngre förfriskade sig med årets första mjukglass på Majstregården. Sen summerades märkningen och det som kändes som minst 100 var i själva verket 85 märkte fåglar av försvarliga 18 arter. Kvällen närmar sig nu och till stim och stoj av de små förbereds grillning av middagen, som skall avnjutas av lämpligt rött. Vi ser framemot en lika fin morgondag. Vi som jobbar nu är Tina och ”gubbarna grus” (Bimbi och Per) och vi laddar nu frisk för det race som stundar från i morgon kväll, då Sundre möter Östergarnsholm i en kamp på liv och död om flest sedda arter. Vi ser fram emot en jordskredsseger! Håll tummarna från torsdag kl. 18!

"Två bistra herrar" Foton: Per Smitterberg

Per S & Bimbi O (=Gubbarna Grus!)